Search blog.co.uk

  • Sniffning är farligaste berusningsdrogen

    DN rapporterar om att smuggligen av droger med posten ökat markant. Den farligaste drogen använder dock ungdomar utan vare sig smuggling, odling eller knarklangare. Sniffandet är dock långt ifrån en riskfri sysselsättning.

    Det är vanligast med sniffning i åldrarna 10-15 år. Oftast så använder man organiska lösningsmedel som ingår i lacker, färger och lim.Thinner, kontaktlim och trikloretylen är de vanligaste medlen. Oftast dränker sniffaren in en trasa i medlet och håller den för munnen och näsan samtidigt som man andas in ångorna. Ruset kommer redan efter några kraftiga innandningar och varar upp till tre kvart.

    Vid upprepade sniffningar kan ruset vara i flera timmar. Man kan då få hallucinationer och man kan tappa kontrollen över sitt handlande. Sniffning under lång tid kan ge obotliga hjärnskador, lungorna kan bli uttorkade och levern, njurarna och den blodgivande benmärgen kan skadas.

  • Alkohol är vår vanligaste nöjesdrog

    Alkohol

    Undersökningar har visat att alkohol är vanligare hos ungdomar om deras föräldrar använder alkohol. Spritvanorna överförs ofta till barnen. Många föräldrar anser att det är bra att lära sina ungdomar hur det är att umgås med sprit. En del föräldrar kanske till och med köper sprit åt sina ungdomar. De flästa lär sig dricka av sina kompisar och om det är ett gäng och dom flästa dricker så är det svårt att säga nej när man blir bjuden.

    Nyfikenheten spelar också en stor roll. Man vill känna hur alkoholen verkar. En del ungdomar och vuxna berusar sig innan de ska gå ut. De känner sig tuffare och blygheten försvinner. I frankrike är vinet mychet stort medans ölet har större betydelse i t ex Västtysklandoch Österrike. Bara 10% av männen avstår helr från alkohol. Antalet kvinnor är något större. De flästa vuxna använder alkoholen i måttliga mängder.

    Alkoholen används då kanske till fester. Till sillen och kräftorna hör öl och brännvin till och till biffen och kyklingen rödvin. Alkoholen är ett vanligt inslag i umgänget. För dessa är alkoholen inget problem. En måttlig förbrukning kan övergå till missbruk. Man dricker kanske lite mer vid fester och man hittar flera tillfällen att dricka på och på morgonen efter t ex en fest tar man ett glas till för att minska obehagskänslorna. Då har spriten blivit ett broblem. Man räknar med att det finns ca 300 000 med alvarliga spritproblem och utav dom så är ca 200 000 dolda missbtukare dvs att de sköter sitt arbete och fungerar bra utifrån sett .

    Den som dricker sprit löper en stor risk för att bli alkolist. Den som dricker ofta löper en större risk att bli alkolist än den so dricker sällan. Det tar oftast många år att bli alkolist men är man ung och börjar dricka så är det lättare att bli alkolist. De flesta skilsmässorna beror på alkolism. Förr var de flesta alkolister män. Men alkolismen har ökar stort bland kvinnor de senaste åren. Det har blivit allt vanligare att ungdomar dricker. Skillnaden mellan pojkar och flikor har minskat. Att dricka alkohol är mycket alvarligt eftersom att man vet att alkohol påverkar kroppen snabbare och man blir snabbare beroende av spriten om man börjar använda alkohol när man är ung.

    flaskor

    Alkoholen tas upp av blodet genom magsäcken och i tunntarmen och om man dricker på fastande mage så ras ungefär en tredjedel upp i magsäcken och resten i tunntarmen. I drycker med låg alkoholhalt så tas alkoholen nästan enbart upp av tunntarmen. Genom att ta ett blodprovkan man ta reda på alkoholhalten. Den anges i promille. Alkoholen sprids med blodet till kroppens alla delar. Alkoholen är ett gift som är bedövande på det centrala nervsystemet. Man upplever alkoholen som ett rus. Ju mer alkohol det finns i blodet desto större blir ruset och desto mer av hjärnan och nervsystemen påverkas.

    Man märker det genom att omdömet försämras och att reaktionstiderna blir längre och rörelserna blir fumliga och överdrivna. Den som är kraftigt berusad talar oftast otydligt och sludrig den får då också svårt att stå stadigt. Känsel och syn försämras. En del personer blir oresonliga, häftiga, våldsamma och misstängsamma. Alkoholen tas upp av levern. I en person som väger 70 kg tas 7g alkohol upp i timmen. Nedbrytningen kan inte påskyndas av muskelrörelser, bastubad eller vila. En liten del av alkoholen försvinner med urin, svett och utandningsluft. När alkoholen förbräns frigörs energi.

    Eftersom att alkoholen inte innehåller proteiner eller andra viktiga näringsämnen drabbas missbrukarns ofta av protein- och vitaminbrist om de inte äter under de perioder då de dricker. Efter att man har druckit sprit innehåller utandnings luften alkoholångor. Polisen mäter utandningsångorna hos de bilister de stoppat med hjälp av ett alkoholtest. Föraren får blåsa i en ballong. Luften pressas då igenom en ampul med ett ämne som ändrar färg när det kommer i kontakt med alkohol. Ju mer alkohol desto starkare blir färgskilnaden. Om färgen ändras mycket får en läkare ta blodprov på föraren och mäta alkoholen. Föraren får själv betala blodprovet om alkoholhalten är för hög.

    Martinis
    För rattonykterhet (0,5-1,49 promille) döms man maximalt till 6 månaders fängelse. Om alkoholhalten är högre än 0.8 promille återkallas körkortet i minst ett år.
    För rattfylleri (1,5 promille och uppåt) är maximalt straff 12 månaders fängelse och indraget körkort.

    Man kan få indraget körkort av många anledningar bl a om man åkt bil med en alkohol påverkad förare eller om man bjuder någon på alkohol som sedan ska köra.
    När man har alkohol i kroppen har man svårare att manövrera bilen och bromsa om t ex någon springer ut på vägen.

    Förutom att man kan vara en fara för andra när man druckit så kan kroppen få allvarliga skador. Missbrukare ock alkolister är särskilt utsatta för skade risker. Man kan t ex dö av levercirrhos, alkoholförgiftning eller skrumplever som orsakar åderbråck och blödningar i matstrupen.

    Folk som är stor förbrukare av alkohol kan få inflammation i bukspottkörteln som kan leda till diabetes. En undersökning i Stockholm visar att nästan hälften av alla män som förs till sjukhus efter olycksfall är alkoholpåverkade.

    Andra bloggar om: , ,

  • Så skadar tobak dig

    Droger

    De flesta börjar röka när de är i tonåren. De röker för att det verkar häftigt och för att de vill likna en äldre personer som de ser upp till t ex äldre syskon, föräldrar eller kändisar. Den första reaktionen brukar vara yrsel, illamående och hostatacker, det kan också tyda på nikotinförgiftning. De flästa som röker första gången tycker att det smakar illa och att det var obehagligt, de brukar oftast sluta röka men sen finns det dom som tycker att det var häftigt och fortsätter att röka. De flästa tycker att de känner sig vuxna och eleganta.

    u för tiden är orsaken till att man börjar röka inte spänningen utan att det är förbjudet. Den första gången man röker så brukar man oftast vara i ett gäng och man blir erbjuden en cigarrett då är det väldigt svårt att säga nej och om ens föräldrar röker så är det lättare att man börjar röka än om man har föräldrar som inte röker. Om det sedan skulle vara lätt att sluta röka så skulle man röka mera. De flästa mäniskorna tycker att cigarretten är avslapnande eller ett bra sällskap, de tycker att de blir lugnare och i bättre balans.

    De flästa mäniskorna blir beroende an cigarretten eller nikotinet det egentliga giftet. Cigarretter innehåller cirka 4000 olika ämnen, Det är bara några få av dom som visas på cigarrettpaketet. En del är gasformiga och följer med ner i innandningsluften, andra är små vatten droppar som sätter sig på luftrörens väggar. Nikotinet är de beroende framkallande ämnet som finns i en cigarrett. 20-50mg nikotin räcker för att döda en människa. En cigarrett innehåller cirka 20mg nikotin. Att den som röker inte dör beror på att det mästa nikotonet stannar kvar i fimpen, filtret eller pipskaftet.

    Alla människor har flimmerhår i luftrören de är täckta av slem och i slemmet fastnar det particklar som följt med ner i innandningsluften och om man röker så får man i sig tjära från tobaksröken. Det fastnar i slemmet i flimmerhåren. Det förorenar luftrören så mer slem avsöndras än normalt. Slemmet täpper då till luftrören och man blir tvungen att hosta för att rensa dom. Det kallas för rökhosta. I blodet så finns det blodkroppar som fraktar syre och om man andas in kolmonoxid så tar en del röda blodkrippar upp detta istället för syret. Är man vanerökare så får man i sig detta varje dag.

    Då försämras syretillförseln till kroppens celler och konditionen försämras. Detta kan även påverka synen och fler rökare än andra använder glasögon eller linser. Att röka när man är gravid är livsfarligt för fostret. För att när man röker överförs kolmonoxidet och nikotinet via navelsträngen till fostret. Det kan försena fostrets tillväxt och eftersom fostret är mindre än den borde varit så kan fostret dö vid födseln. En mamma som har rökt under graviditeten så är fostrets vikt igenomsnitt 200g lägre än icke rökande mammors barn. rökningen orsakar minst 8000 dödsfall per år. De som dör , dör oftast i olika former av cancer eller i hjärt- och kärlsjukdomar.

    Kvinnor som röker och äter p-piller löper större risk att få hjärtinfarkt än andra människor. En som storröker löper dubbelt så stor risk att få lungcancer än en icke rökande person. Det har ganska stor betydelse i vilken ålder man börjar röka. Den som blir vanerökare vid 15 års ålder löper fem gånger så sror risk än den som börjar vid 25 års ålder. Det beror på att andningsorganen är känsligare för tobaksrök när man är yngre. Passiv rökning menas med att icge rökande personer andas in rög i rökiga lokaler. Undersökningar har visat att icke rökande kvinnor till storrökande män löper dubbelt så stor risk än kvinnor till icke rökande män. Barn till rökande föräldrar utsäts ofta för passivrökning och de har lättare för att få infektioner, halsbesvär och allergier.

    Snus tillverkas på tobaksblad som mals sönder och blandas med bl a salt och vatten. Att snusa är inte lika farligt som att röka eftersom att man inte tänder på snuset så bildas inte tjära eller kolmonoxid. Men den som snusar löper ändå en väldigt stor risk de kan få t ex magkatarr ock kärlkramp. Man får i sig betydligt mycket mer nikotin när man snusar än när man röker. Därigenom är snuset mer beroendeframkallande. Snuset innehåller ämnen söm är starkt frätande på tänderna och tandköttet. Det orsakar tandlossning och den som snusar kan få sår i munnen och ivärsta fall muncancer.

    Andra bloggar om: , ,

Footer:

The content of this website belongs to a private person, blog.co.uk is not responsible for the content of this website.